Undersökning om online- och distansinlärning – Resultat

Bild: LUM3N / Unsplash.com

Undersökningen visar att nästan alla deltagares skolor har gått över till någon typ av distansundervisning under tiden med covid-19-krisen, och mer än 60 % tror inte att skolans verksamhet kommer att återgå till det normala när de öppnar igen, utan ha mer online-/distansundervisning än tidigare. För två tredjedelar av de som svarat på undersökningen har skolstängningarna lett till nya erfarenheter med onlineundervisning, som både har varit positiva och en utmaning.

På grund av COVID-19-pandemin har många skolor fått stänga över hela Europa. Många länder har vidtagit åtgärder för att begränsa undervisningsavbrottet, vilket kräver en övergång till online- och distansundervisning, som inte bara gäller sekundärutbildning utan även primärutbildningen. Även om distansundervisning innebär tydliga fördelar för både lärare och elever, som kontinuitet, flexibilitet och ömsesidigt stöd, är det många  lärare som kämpar för att anpassa sig till onlineundervisning med kort varsel.

Undersökningen om synpunkter på online- och distansundervisning i hela Europa genomfördes på School Education Gateway från den 9 april till den 10 maj och hade ett rekordstort antal svarande, 4859 personer, där 86 % var lärare eller rektorer.

Den kompletterar de nationella undersökningarna som har genomförts och som vi även presenterar en kortfattad version av.

Tack för visat intresse och skicka gärna förslag på kommande undersökningar.


Resultat (N=4859)

1. Om du tänker på din skola eller en skola som du känner till, vilket påstående överensstämmer bäst med lärarnas erfarenheter av onlineundervisning sedan tidigare?

Det var 67 % av deltagarna som svarade att detta var första gången som de använde onlineundervisning. Det var 25 % som hade viss erfarenhet, och endast 6 % hade stor erfarenhet av onlineundervisning. När det gäller 3 % av de svarande hade skolan inte gått över till online-/distansundervisning.

2. Som lärare, eller om du frågar en lärare du känner, vad har överraskat positivt med online-/distansundervisning?

Den trevligaste överraskningen var att 38 % av de svarande lyfte fram innovationsförmågan (det vill säga friheten att experimentera med undervisningen). Detta följdes av flexibilitet (33 %), många digitala verktyg (31 %), tillgång till plattformar, material och resurser (27 %) samt en ökad självständighet och motivation hos eleverna (23 %).

Färre (14 %) valde elevernas engagemang och nödjhet medan endast 11 % av deltagarna var positivt överraskade av en förbättrad relation med eleverna, och 10 % av att det är enkelt med online-/distansundervisning.

3. Vilka anser du ha varit de främsta utmaningarna för lärarna vid omställningen till online-/distansundervisning? Välj upp till fem alternativ.

Deltagarna ombads att välja fem utmaningar av 17. Färre än 1 % svarade att det inte funnits några utmaningar.

Den vanligaste utmaningen verkar vara tillgången på teknik (datorer, programvara, stabil internetanslutning etc.) för elever (angavs av 49 % av de svarande) eller lärare (34 %). Det var 43 % som svarade att det blivit en ökad arbetsbelastning och stress med att arbeta hemifrån (där 18 % ansåg att tidsplanering och organisationen var en utmaning).

Den största utmaningen med att stötta eleverna var att hålla alla motiverade och engagerade (43 % valde detta alternativ), att inkludera elever från socialt missgynnade miljöer (36 %), att inkludera omotiverade elever (19 %) samt stötta elever med särskilda behov eller funktionsnedsättningar (18 %).

Digital kompetens ansågs vara en utmaning både för elever (24 %) och för lärare (24 %). Den vanligaste utmaningen gällande innehåll och bedömning av undervisningen var att omvandla övningar och innehåll för online-/distansundervisning (28 %), tätt följt av att förbereda innehåll för online- och distansundervisning (27 %) samt att bedöma elevernas framsteg (25 %).

Kommunikationsproblem med eleverna angavs av 19 % av deltagarna, och kommunikationsproblem med föräldrar eller vårdnadshavare av 13 %. Endast 7 % ansåg att för lite stöd från skolan var en av utmaningarna.

4. Vad skulle vara det bästa stödet för lärares onlineundervisning under en skolstängning?

Av de åtta svarsalternativen var det mer kostnadsfria resurser från utbildningstekniska företag som var det populäraste alternativet (valdes av 45 % av deltagarna). Andra användbara typer av undervisningsmaterial var webbplatser med listor på bra resurser (29 %) samt utbildningsprogram på tv från nationella medieorganisationer (10 %).

Det näst vanligaste svaret var tydlig vägledning från utbildningsministeriet (41 %).

Olika typer av fortbildning nämndes ofta, särskilt snabbkurser i onlineundervisning (37 %), webbinarier och onlineforum för lärare för att utbyta idéer och diskutera utmaningar (22 %), bra exempel på filmklipp/lektionsplaneringar (31 %) samt lätt att få kontakt med experter som lärare med mer erfarenhet av onlineundervisning eller en IKT-expert (24 %).

5. Tror du att online-/distansundervisningen kommer finnas kvar i skolans verksamhet när skolorna öppnas igen, under rådande omständigheter kring covid-19?

Skolan kommer till viss del att vara annorlunda, med mer onlineundervisning än tidigare enligt 44 % av deltagarna. Ytterligare 17 % anser att skolan kommer att ändras mycket, att onlineundervisningen kommer att integreras i skolverksamheten. Samtidigt är det 39 % som anser att det i stort sett kommer att vara som tidigare. Det var 32 % som ansåg att skolan kommer att återgå till sin ordinarie verksamhet med mindre förändringar och 7 % som ansåg att skolan kommer att vara som förut.

Slutsatser av den europeiska undersökningen

Det som varit den största positiva överraskningen för deltagarna i undersökningen är innovationsförmågan, att kunna experimentera med undervisningen, att ha flexibilitet och kunna använda många olika digitala verktyg. Det förekommer inte lika många positiva överraskningar när det gäller elevernas engagemang eller förbättrade relationer, även om detta också har noterats.

I stort sett alla deltagarna ansåg att det fanns utmaningar, de vanligaste gällde tillgången till teknik både för lärare och elever. Andra saker var en ökad arbetsbelastning eller stress på grund av att man arbetar hemifrån. Flera utmaningar gällande stöd till elever identifierades, tillsammans med den digitala kompetensen hos både elever och lärare.

Deltagarna anser att stöd i form av fler utbildningsresurser skulle kunna bidra till att de kan hantera utmaningarna bättre, samt tydlig vägledning från utbildningsministerierna, tillsammans med fortbildning som exempelvis korta kurser i onlineundervisning och möjlighet för lärare att dela med sig av resurser, idéer och utmaningar.

Resultaten ger tidiga indikationer för beslutsfattare och skolledare om att erfarenheterna från distans- och onlineundervisning som trots att de inneburit utmaningar kan ha bestående positiva effekter som skapar intressanta möjligheter till innovation och nya arbetssätt, särskilt om de kompletteras med stöd i form av lämplig fortbildning.

Resultaten ska tolkas med viss försiktighet, mot bakgrund av att de som svarat deltagit frivilligt online och att de är relativt få jämfört med antalet lärare och andra aktörer i Europa. Även om mer än 40 länder är representerade i undersökningen kom de flesta deltagarna från Frankrike (36 % av det totala antalet), Bulgarien (19 %) och Portugal (14%).

Resultat från genomförda nationella undersökningar

Enligt en undersökning i Österrike där 3 500 lärare inom alla skoltyper deltog svarade 60 % av lärarna att de tycker att distansundervisningen har haft en betydande effekt, och att de anser att detta även gäller för 64 % av eleverna. Tre fjärdedelar av lärarna anger att hemundervisning har gjort dem mer medvetna om elevernas privata situation. Hela 86 % svarar att de tar elevers enskilda situationer i beaktande. Lärare inom specialundervisning verkar ha individanpassat undervisningen mest, men de kan upprätthålla mindre personlig kontakt med eleverna än lärarna på vanliga eller integrerade lektioner.

Den tjeckiska skolinspektionen genomförde en omfattande undersökning om distansundervisning via telefon med rektorerna för nästan 5 000 skolor i primär- och sekundärutbildningen (1-14 april 2020). De flesta eleverna var engagerade på något sätt, även om 15-20 % sades ha problem i början på grund av bristande IKT-utrustning/otillräcklig internetanslutning, låg motivation eller bristande stöd från föräldrarna. Omfattande användning av digital teknik i distansundervisningen, intresse för dess användning och förväntningar på framtida användning är helt klart positiva resultat. Två tredjedelar av skolorna förväntar sig att de flesta lärarna kommer att använda mer digital teknik på lektionerna när de återvänder till skolan.

Intervjuer som genomförts av det tyska institutet Allensbach visade på vikten av lärarnas personliga kontakt med eleverna. Det var emellertid bara en tredjedel av lärarna som hade lyckats med att skapa och bibehålla en sådan kontakt. Hälften av lärarna svarade att de når de flesta av sina elever, 9 % svarade att de bara når vissa elever och 3 % svarade att de inte når ut till eleverna. Lärarna ansåg både att distansundervisningen innebar mer stress (34 %) och mindre stress (36 %) jämfört med normal undervisning. Ytterligare stress uppstår på grund av att uppgifterna måste ordnas på olika sätt och att man ska ge eleverna återkoppling och utvärdera hemuppgifterna.Tekniska problem oroade nära hälften (40 %) av lärarna som upplevde mer stress. Frågan om att hålla kontakten med föräldrarna är något som lärare i primärutbildningen upplever som komplicerad.

Undersökningsrapporter har även publicerats i Lettland och Irland (båda på engelska).

Bilaga