Inkludera ukrainska flyktingar i skolklasser: vad gör man om eleverna inte talar samma språk?

Image: Michele Ursi / Adobe Stock

Under de senaste veckorna har ungefär 5 miljoner ukrainare korsat gränsen in i Europeiska unionen. Även om Ukrainas utbildningsdepartement har gjort en enastående insats för digitalt lärande för alla elever på högstadiet och gymnasiet finns det fortfarande en del hinder att övervinna. Mialy Dermish från SIRIUS-nätverket reflekterar över social och språklig inkludering för ukrainska elever och deras väg till en framgångsrik utbildning.

Efter att ha tillbringat några dagar i Warszawa med att leda det internationella utbildningsseminariet ”Education of Ukrainian Refugees: an initial policy dialogue amongst refugee receiving jurisdictions”, kan jag säga att den generositet och det stöd som de lokala samhällena har visat för nyanlända verkligen är hisnande. Samtidigt måste det sägas att inkluderingen av nyanlända elever i samhället och skolan inte ska tas för given.

Inkludering i forskningen

När nya elever kommer i större antal än väntat och lärare och rektorer saknar den erfarenhet, utbildning eller det stöd som behövs för att inkludera dem i klassrummet ser vi ett ganska enhetligt svar i hela världen: sätt eleverna i ett särskilt klassrum och hitta en flykting eller språklärare som kan undervisa dem tills de är redo att flytta till en vanlig klass.

Men detta välmenta svar tar inte hänsyn till hur vår hjärna fungerar. Varje lärare kan förklara att upprepning är central för kunskap, och varje lärare kan förklara att mer exponering ger större färdighet. Det finns stöd för att det tar 3-6 månader för elever att tillägna sig social språklig kompetens genom flera timmars exponering varje dag. Men hur mycket exponering för det polska språket skulle jag få om jag var i en klass med ukrainska barn?

Inkludering i praktiken

I praktiken kommer lärare som har begränsad eller ingen erfarenhet av personer med ett annat modersmål i klassrummet att tycka att det är en utmaning att inkludera dem – särskilt i slutet av läsåret, som det är nu. Så hur kan vi göra för att verkligen integrera barn?

Många länder i Europa har haft framgångar med tidsbegränsade välkomstklasser: särskilda klasser som varar från 1 dag till 2 veckor – eller upp till 3 månader för äldre ungdomar – så att flyktingelever kan lära sig grunderna innan de går till integrerade klassrum.

Ett annat alternativ som setts både i Storbritannien och Frankrike är språkbadsprogram, med eller utan riktat språkstöd. Detta riktade stöd kan vara i form av språklärare som tar med sig barn från klassen i 20 minuter om dagen, eller lärarassistenter som har erfarenhet av att undervisa personer med ett annat modersmål eller talar barnens hemspråk och kan ge stöd under lektionerna.

Det viktigaste är att eleverna tillbringar en stor del av dagen omgivna av det nya språket under sitt första år i skolan och uppnår målen med exponeringen och skapar förtroendefulla band med personer som behärskar språket.

Inkludering under provtider

Det är redan maj. Så hur gör vi när läsåret närmar sig sitt slut? Vi kan inte låta barn drabbas av att de sätts i klasser med elever som inte är redo att gå ut skolan. Det verkliga problemet är naturligtvis en övertro på standardiserad testning, men tyvärr är det inte något som kommer att förändras inom den närmaste tiden.

Under tiden kan vi uppmuntra utbildningsdepartement att ge elever extra akademiska poäng som har kurser med nyanlända flyktingar.

Vi kan också försöka hitta lämpliga tider för att öka exponeringen för språk utanför ”pluggperioderna”.

  1. I kurser i konst, musik, idrott och vissa i matte kan inkludering ofta vara enklare. Att prova inkludering på tider när provresultaten är mindre avgörande kan vara ett alternativ.
  2. Vi kan öka flyktingars exponering utanför skoltid genom frukost för hela skolan eller halvstrukturerade aktiviteter under raster. Vi kan också uppmana föräldrar att skapa tillfällen för elever att umgås efter skolan, eller para ihop flyktingfamiljer/flyktingelever med lokala elever för kamratlärande.
  3. På sommaren kan vi ordna aktiviteter och läger som för samman lokala elever och flyktingelever eller föra samman familjer vid skolan för att ha picknick och grilla. Föräldrar, socialarbetare och universitetsstuderande som talar undervisningsspråket flytande kan också starta konstprojekt, idrottslag eller musiktillfällen för högstadie- och gymnasieelever.

Att inkludera nyanlända i klassrum i slutet av läsåret är kanske inte den rätta vägen framåt, särskilt inte för elever som avslutar sina ukrainska studier på nätet i år. Men det är mycket viktigt att förstå att social inkludering är en förutsättning för både språklig inkludering och framgångsrik utbildning för elever som kommer att tillbringa flera månader i våra utbildningssystem. Genom att göra det ger vi ukrainska elever möjlighet att göra det bästa av sin nuvarande situation och att återvända hem efter en framgångsrik utbildningserfarenhet, eller stanna i sitt värdland så länge som det är nödvändigt.

För mer om detta tema, ladda ner den här presentationen om att förebygga segregering


Mialy Dermish

.

Mialy Dermish är verkställande direktör för SIRIUS-nätverket. Hon arbetade tidigare med UNHCR:s regionala representation för EU-frågor i Bryssel.