2.4. Lärarnas välbefinnande

Syftet med projektet ENhancing Teacher REsilience in Europe (ENTREE) är att göra det möjligt för unga europeiska lärare att förbättra sin motståndskraft när det gäller de allt högre kraven i skolmiljöer som snabbt förändras. Projektet påbörjades 2014 och man tillhandahåller olika utbildningsmöjligheter och verktyg för lärare, både online och på plats. Det stöds av ett internationellt expertteam med medlemmar från fem europeiska länder (Tjeckien, Tyskland, Irland, Malta och Portugal) samt Australien. I ENTREE-projektet definieras motståndskraft som processen, förmågan eller resultatet av positiv anpassning och engagemang för regelbunden fortbildning och utveckling under utmanande omständigheter. Lärarna får hjälp med att fokusera på personliga, yrkesmässiga och sociala resurser, att kunna återhämta sig och att trivas både yrkesmässigt och privat, och att känna sig nöjda på jobbet, ha bra självförtroende, välbefinnande och ett oavbrutet engagemang för yrket.

Fortbildningstjänsten för lärare skapades i september 2010 som en allmän, integrerad stödtjänst i flera sektorer för skolor. Tjänsten stöds av det irländska ministeriet för utbildning och färdigheter. I dag är det landets största stödtjänst som erbjuder fortbildningsmöjligheter för lärare och skolledare inom många olika pedagogiska samt läroplans- och utbildningsrelaterade områden. Viktiga prioriteringar omfattar bland annat stöd för skolledarskap, skolans självutvärdering, bedömning, IKT för undervisning och inlärning, inkludering, hälsa och välbefinnande samt ämnen och program för sekundärutbildningen. Genom fortbildningstjänsten tillhandahålls fortbildning och stöd av en grupp lärare, från primär- och sekundärutbildning, som valts ut av sina respektive skolor för att arbeta med tjänsten. Tjänstens webbplats innehåller material som främjar lärarnas hälsa och välbefinnande. Här finns även resurser och länkar för lärare om deras fysiska och mentala välbefinnande på arbetsplatsen, samtidigt som de har tillgång till utbildningar och seminarier på plats.

Fuoriclasse (Italien) är en integrerad åtgärdsmodell för att hantera avhopp från skolan. Den riktar sig till elever, lärare och familjer. Modellen innehåller aktiviteter som kan stötta motivationen för att studera och lära sig saker, för att se till att rätten till utbildning enligt FN:s barnkonvention upprätthålls.

UPRIGHT är ett projekt där man lär ut färdigheter för att skapa en god fysisk och psykisk hälsa. Detta är särskilt viktigt nu när psykisk ohälsa har blivit allt vanligare bland ungdomar i hela världen. Projektet genomförs i skolorna och ungdomar, deras familjer och all skolpersonal på de skolor som är med i projektet deltar.

Syftet med rapporten Nordic Projects to Combat School Dropout [har endast utgetts på engelska]är att förbättra och inspirera till nya initiativ för ungdomar, och att knyta givande kontakter mellan nordiska aktörer och organisationer.
”Nordisk kunskapsbank om skolavhopp” var ett projekt på uppdrag av Nordiska ministerrådet som drevs av Nordens välfärdscenter mellan 2012 och 2015. Syftet med projektet var att samla in goda exempel på initiativ som syftar till att öka andelen unga människor i Norden som slutför sin gymnasieutbildning eller utbildning på motsvarande gymnasienivå.
På den nordiska webbportalen redovisades ett stort antal framgångsrika projekt från de nordiska länderna. Initiativen hade utvärderats externt och uppvisade positiva resultat. Vissa aktiviteter valdes särskilt ut för att de ansågs vara innovativa eller värdefulla som inspirationskällor.
Trots byråkratiska och kulturella skillnader mellan de nordiska länderna är situationen för unga människor som riskerar att hoppa av skolan påfallande likartad. Skillnaderna är ibland större mellan olika kommuner och skolor än mellan olika länder. Genom att ta del av framgångsrika initiativ i de nordiska länderna är det möjligt att få inspiration och verktyg för att förbättra arbetet med att hjälpa alla ungdomar att avsluta sin gymnasieutbildning eller utbildning på motsvarande gymnasienivå.
I publikationen beskrivs tio projekt som presenterades som exempel på god praxis på den nordiska webbportalen. Vissa av projekten har slutförts, medan andra fortfarande pågår. Vissa aktiviteter har integrerats i det ordinarie arbetet.

”Rights Respecting Schools” (RRS) är ett initiativ som drivs av Unicef i Storbritannien och som integrerar FN-konventionen om barnets rättigheter i ett helhetsgrepp i skolan för barns rätt till utbildning. Det huvudsakliga syftet med initiativet är att skapa en inkluderade och säker skolkultur som uppmanar till deltagande, och där man respekterar alla i skolgemenskapen. Unicefs verktyg för barns rätt till utbildning ger vägledning om hur man blir en ”Rights Respecting School”. Skolorna anpassar RRS-metoden så att den passar just dem. Genom initiativet påverkas relationerna mellan alla aktörer inom skolmiljön och det kan används i alla skolsammanhang. Ramen i RRS-verktyget är tänkt att ge en fokuserad organisationsprincip för hela skolan och i förlängningen även för familjerna och området som skolan ligger i. Det finns tre utvecklingsfaser. Den andra och tredje fasen (nivå 1 och 2) liknar varandra. Syftet är att genomföra åtgärdsplanen som har utvecklats genom fasen för erkännande av åtaganden för att uppnå ”Rights Respecting School Awards” (RRSA) fyra standarder: 1. värden som respekterar rättigheterna och underbygger ledarskap och förvaltning, 2. hela skolgemenskapen får lära sig om konventionen om barnets rättigheter, 3. skolan har etiska normer som respekterar rättigheterna, 4. barnen uppmuntras att bli aktiva medborgare och att lära sig saker.

The ‘Complex Instruction Programme’ (CIP) provides equal chances for children from different social backgrounds. The method seeks to change children roles and responsibilities in active learning. CIP is based on four principles: (1) education involves a varied level of non-routine, open-end tasks to mobilise students of different abilities; (2) responsibility is shared, learners are responsible for their personal work while the group is responsible for individual achievements; (3) work is evaluated against set norms and roles; (4) hierarchy within the group - the status of the students is mobile. In addition, the school uses other innovative practices, such as a reading programme for the elementary grades where students regularly read aloud to each other in pairs, and then exchange their thoughts, and the ‘learning between generations’ programme where children draw their family trees and label each member with a special skill they have.

In 2011/2012, the Dutch School Inspectorate concluded that student results in the Tjotter school were too low. The school used to have a negative pedagogical climate, and suffered from a loss of trust between school and parents. Eventually, the school staff lost confidence in the former school leader and requested the school board to appoint a new leader. With an arrival of the current school leader four years ago, innovative processes started. A common view of education and teacher mutual learning was established, in addition to the culture of continuous improvement.

Key interventions:

• improvement of teachers’ pedagogical and didactical skills: team schooling with subsequent follow up and monitoring within the learning community of teachers, individual coaching and change of personnel
• creating student portfolios to make students the owners of their learning process while students were also encouraged to participate in its formation
• other approaches being used at school: positive behaviour support; encouraging student participation and (direct) feedback on student’s results; ‘Teach like a Champion’; and HGW (Action Oriented Approach) for student differentiation.