2.4. Lärarnas välbefinnande
Lärarnas välbefinnande är ett positivt emotionellt tillstånd som omfattar både elevernas och deras lärares personliga behov och förväntningar. Lärarnas välbefinnande och tillfredsställelse i arbetet påverkar lärarnas beteende liksom miljön i skolan och klassrummet samt elevernas resultat. Forskning visar även att det finns ett positivt samband mellan lärarnas motivation och elevernas resultat och välbefinnande. Dessutom påverkar lärarnas välbefinnande skolans möjligheter att behålla högkvalificerade lärare, vilket är särskilt viktigt för skolor med elever med särskilda behov. Lärarnas välbefinnande och självkänsla bidrar också till att förhindra att unga lämnar skolan med högst grundskoleutbildning. Det är därför viktigt att lärarna får det stöd de behöver.
Även om forskningen på senare tid ofta har handlat om negativa aspekter som stress eller utbrändhet så visar den också hur viktig frågan är för lärarnas grundutbildning och fortbildning. Det räcker dock inte att låta lärarna delta i seminarier eller utbildning för att de ska må bra. Att öka personalens välbefinnande är ett långsiktigt arbete, som kräver reflektion, en konsekvent strategi samt införandet och försök med mer konstruktiva metoder. Det handlar i princip om flera samverkande faktorer:
- En stödjande skolkultur: att förbättra lärarnas arbetsvillkor är viktigt, både för att lärarna ska må bra och trivas på jobbet och för att eleverna ska lyckas i skolan. Det är viktigt att ge lärarna tillräckligt med tid och utrymme för samarbete. En samarbetskultur handlar om att ge varandra stöd, kunna vara med och påverka skolans beslut och ha en förtroendefull kultur som bygger på gemensamma värderingar. Ett positivt skolklimat kännetecknas även av utvärdering, självbestämmande, uppmuntran, kollegialitet, förtroende och administrativt ledarskap. Att delta i kollegialt lärande, både i form av samarbeten inom skolan och nätverk med andra skolor och lokalsamhället, har stor betydelse för lärarnas motivation och vilja att arbeta kvar. Skolornas rektorer och deras ledarstil, värderingar, personlighet och arbete har också stor betydelse för att öka lärarnas välbefinnande.
- Lärarnas professionalisering: Forskning visar att det finns ett starkt samband mellan lärarnas professionalisering och deras upplevda status, självkänsla och välbefinnande. Lärarutbildningen är viktig för lärarnas välbefinnande och för att lärarna ska stanna i yrket. Fortbildning spelar en viktig roll när det gäller att öka lärarnas arbetsprestation, engagemang och tillfredsställelse med sin arbetssituation. Eftersom samarbetet med handledare påverkar lärarnas tillfredsställelse med sin arbetssituation, motivation, självkänsla, välbefinnande och vilja att stanna i yrket måste erfarna handledare väljas med omsorg. Nätverk med andra lärare har också positiv inverkan på lärarnas välbefinnande.
- Positiva relationer mellan lärare och elever: Positiva relationer mellan lärare och elever är en förutsättning både för att eleverna ska lyckas i skolan och för lärarnas välbefinnande. Positiva relationer mellan lärare och elever gör lärarna mer motiverade. Sådana relationer kan vara givande för lärarna och öka deras motivation. Goda relationer med eleverna hjälper inte bara till att undvika problem utan ökar också lärarnas välbefinnande.
Läs mer:
Beaudoin, M.N., ”Respect – Where Do We Start?”. Promoting Respectful Schools, vol. 69, nr 1, 2011, s. 40–44.
Blömeke, S., Hoth, J., Döhrmann, M., Busse, A., Kaiser, G., König, J., ”Teacher Change During Induction”, International Journal of Science and Mathematics Education, vol. 13, nr 2, 2015, s. 287–308. doi:10.1007/s10763-015-9619-4.
Brouwer, C., ”Determining Long Term Effects of Teacher Education”, Peterson, P., Baker, E., McGaw, B. (red.), International Encyclopedia of Education, Elsevier, Amsterdam, 2010, s. 503–510.
Day, L., Mozuraityte, N., Redgrave, K., McCoshan, A., Preventing early school leaving in Europe – Lessons learned from second chance education, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2013.
Downes, P., ”Prevention of early school leaving through teacher education: Some European Perspectives”, Rabensteiner, P. och Rabensteiner, G. (red.), Internationalisation in Teacher Education, Tyskland, 2014, s. 17–31.
Durksen, T., Klassen, R., ”Professional Relationships Influence Preservice Teacher Success”. ASCD Express, vol. 7, nr 10, 2012.
Emerick, S., Hirsch, E., Berry, B., ”Teacher Working Conditions as Catalysts for Student Learning”, Conditions for Learning, nr 43, 2005.
Engels, N., Aelterman, A., Van Petegem, K. och Schepens, A., ”Factors which influence the well-being of pupils in Flemish secondary schools”, Educational Studies, vol. 30, nr 2, s. 127–143. http://dx.doi.org/10.1080/0305569032000159787.
Europeiska kommissionen, Developing coherent and system-wide induction programmes for beginning teachers: a handbook for policymakers, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2010.
Europeiska kommissionen, Supporting teacher competence development for better learning outcomes, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2013.
Europeiska kommissionen, Strengthening teaching in Europe: New evidence from teachers compiled by Eurydice and CRELL, June 2015, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
Fernández-Batanero, J., ”Strategies for inclusion in the face of social exclusion: Case study in Andalusia (Spain)”, European Journal of Special Needs Education, vol. 29, nr 3, 2014, s. 415–428. doi:10.1080/08856257.2014.906978.
Hobson, A., Ashby, P., ”Reality aftershock and how to avert it”, Cambridge Journal of Education, vol. 42, nr 2, 2012, s. 177–196. doi:10.1080/0305764X.2012.676628.
Jimerson, S., Haddock, A., ”Understanding the importance of teachers in facilitating student success: Contemporary science, practice, and policy”, School psychology quarterly the official journal of the Division of School Psychology, American Psychological Association, vol. 30, nr 4, 2015, s. 488–493. doi:10.1037/spq0000134.
OECD, Supporting Teacher Professionalism: Insights from TALIS 2013, OECD Publishing, Paris, 2016.
Pillay, H., Goddard, R., Wilss, L., ”Well-being, burnout and competence: Implications for teachers”, Australian Journal of Teacher Education, vol. 30, nr 2, 2005, s. 22–33. doi: 10.14221/ajte.2005v30n2.3.
Schleicher, A., Teaching Excellence through Professional Learning and Policy Reform, OECD Publishing, Paris, 2016.
Shank, M., ”Common Space, Common Time, Common Work”, Supporting New Educators, vol. 62, nr 8, 2005, s. 16–19.
Spilt, J., Koomen, H., Thijs, J., ”Teacher Wellbeing: The Importance of Teacher-Student Relationships”, Educational Psychology Review, vol. 23, nr 4, 2011, s. 457–477. doi:10.1007/s10648-011-9170-y.
Webb, R., Vulliamy, G., Sarja, A., Hämäläinen, S., Poikonen, P., ”Professional learning communities and teacher well‐being? A comparative analysis of primary schools in England and Finland”, Oxford Review of Education, vol. 35, nr 3, 2009, s. 405–422. doi:10.1080/03054980902935008.