3. Elevstöd

3.11. Riktat stöd: sämre socioekonomiska förutsättningar

Huruvida eleven lyckas bra i skolan eller löper risk att lämna skolan med högst grundskoleutbildning beror till stor del på elevens socioekonomiska status. Effekterna av socioekonomisk status märks tydligt i alla utbildningssystem i Europa. Barn som kommer från svagare socioekonomiska förhållanden deltar inte lika ofta i förskoleverksamhet och barnomsorg som barn från gynnsammare förhållanden. Detta innebär att barnen hamnar i ett underläge från början som kan komma att förvärras genom hela skolgången om barnen inte får extra stöd att överbrygga utbildningsklyftan. En god förskola och barnomsorg för alla anses dock vara bland de effektivaste sätten att förhindra att socioekonomiska skillnader påverkar utbildningsresultaten.

Visa mer

Resurser ( Sök alla resurser )

Observera att innehållet på resurssidorna för närvarande endast finns på engelska.

Nordiska projekt för att bekämpa skolavhopp

Syftet med rapporten Nordic Projects to Combat School Dropout [har endast utgetts på engelska]är att förbättra och inspirera till nya initiativ för ungdomar, och att knyta givande kontakter mellan nordiska aktörer och organisationer.
”Nordisk kunskapsbank om skolavhopp” var ett projekt på uppdrag av Nordiska ministerrådet som drevs av Nordens välfärdscenter mellan 2012 och 2015. Syftet med projektet var att samla in goda exempel på initiativ som syftar till att öka andelen unga människor i Norden som slutför sin gymnasieutbildning eller utbildning på motsvarande gymnasienivå.
På den nordiska webbportalen redovisades ett stort antal framgångsrika projekt från de nordiska länderna. Initiativen hade utvärderats externt och uppvisade positiva resultat. Vissa aktiviteter valdes särskilt ut för att de ansågs vara innovativa eller värdefulla som inspirationskällor.
Trots byråkratiska och kulturella skillnader mellan de nordiska länderna är situationen för unga människor som riskerar att hoppa av skolan påfallande likartad. Skillnaderna är ibland större mellan olika kommuner och skolor än mellan olika länder. Genom att ta del av framgångsrika initiativ i de nordiska länderna är det möjligt att få inspiration och verktyg för att förbättra arbetet med att hjälpa alla ungdomar att avsluta sin gymnasieutbildning eller utbildning på motsvarande gymnasienivå.
I publikationen beskrivs tio projekt som presenterades som exempel på god praxis på den nordiska webbportalen. Vissa av projekten har slutförts, medan andra fortfarande pågår. Vissa aktiviteter har integrerats i det ordinarie arbetet.

 

Områden: 1. Skolstyrning; 2. Lärare; 3. Elevstöd; 4. Föräldramedverkan; 5. Stöd från externa aktörer

Underområden: 1.1. Skolkultur och skolklimat; 1.2. Planering och kontroll i skolan; 1.3. Skolförvaltning; 1.4. Samarbete inom utbildningssystemet; 2.1. Lärarnas kunskaper och färdigheter; 2.2. Lärare och deras relationer med elever och föräldrar; 2.3. Lärarnas grundutbildning och fortbildning; 2.4. Lärarnas välbefinnande; 3.1. Elevernas välbefinnande; 3.2. Elevmedverkan i skolan; 3.3. Studie- och yrkesvägledning; 3.4. Läroplan och lärandeformer; 3.5. Lärande och bedömning; 3.6. Utökat lärande och lärande utanför skolan; 3.7. Kontroll på elever i riskzonen; 3.8. Riktat stöd: språk; 3.9. Mülteciler, göçmenler ve Roman halkı; 3.10. Riktat stöd: särskilda utbildningsbehov och inlärningssvårigheter; 3.11. Riktat stöd: sämre socioekonomiska förutsättningar; 4.1. Kommunikation och information; 4.2. Föräldramedverkan i styrningen av skolan; 4.3. Utrymmen för föräldrar och föräldramedverkan i utbildningen; 4.4. Familjeutbildning; 5.1. Tvärprofessionella team; 5.2. Nätverk av aktörer; 5.3. Partnerskap: arbetsgivare och företag; 5.4. Partnerskap: samhällsorganisationer och civilsamhälle

Språk: BG; CZ; DA; DE; EL; EN; ES; ET; FI; FR; HR; HU; IT; LT; LV; MT; NL; PL; PT; RO; SK; SL; SV

Land: Danmark; Finland; Island; Norge; Sverige

Visa nästa 10 resultat