Huruvida eleven lyckas bra i skolan eller löper risk att lämna skolan med högst grundskoleutbildning beror till stor del på elevens socioekonomiska status. Effekterna av socioekonomisk status märks tydligt i alla utbildningssystem i Europa. Barn som kommer från svagare socioekonomiska förhållanden deltar inte lika ofta i förskoleverksamhet och barnomsorg som barn från gynnsammare förhållanden. Detta innebär att barnen hamnar i ett underläge från början som kan komma att förvärras genom hela skolgången om barnen inte får extra stöd att överbrygga utbildningsklyftan. En god förskola och barnomsorg för alla anses dock vara bland de effektivaste sätten att förhindra att socioekonomiska skillnader påverkar utbildningsresultaten.
Shutterstock.com
Resultatet av OECD:s PISA-undersökning visar klart och tydligt att föräldrarnas socioekonomiska bakgrund är en avgörande faktor för hur eleverna klarar sig i grundläggande matematik och språk. Till exempel återfinns den största andelen elever som inte når upp till godkänt resultat i matematik i den nedersta fjärdedelen i socioekonomiskt index.
Effekten av socioekonomisk status, familjebakgrund och lärandemiljön i hemmet innebär att utbildningsnivån överförs från en generation till nästa. När tidigare generationers socioekonomiska status har stor inverkan på elevernas utbildningsresultat kan utbildningssystemet anses ha misslyckats med att maximera alla elevers lika möjligheter. Här kan familjeutbildning vara ett sätt att vända detta långvariga samband.
En rad åtgärder kan vidtas för att minska skillnaderna i skolresultat. Det kan bland annat handla om att minska den socioekonomiska segregationen inom och mellan skolor, vänta med nivågruppering, skapa fler möjligheter till lärande inom och utanför skolan, samt välkomna och stödja föräldrarnas engagemang redan i de lägsta årskurserna.
Ett första steg mot lika tillgång och lika möjligheter till lärande är att ge dessa elever materiellt och/eller finansiellt stöd så att de regelbundet kan gå i skolan. Det kan bland annat vara gratis transport, böcker, inkvartering eller stipendier till äldre elever och möjligheter till barnomsorg för tonårsmammor. Gratis måltider, även utanför den vanliga skolbespisningen, i kombination med extra undervisning, kan också vara rätt stöd att ge till barn från sämre socioekonomiska förhållanden.
Läs mer:
Europeiska kommissionen, Education and Training Monitor 2015, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, Reading Literacy in EU Countries: Evidence from PIRLS, JRC Scientific and Policy Reports, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2013.
Heckman, J.J., ”Invest in early childhood development: Reduce deficits, strengthen the economy”, The Heckman Equation, National Institute for Early Childhood Education Research, New Brunswick, New Jersey, 2012.
Lavrijsen, J. och Nicais, I., Educational tracking, inequality and performance. New evidence using differences-in-differences, VFO-SSL, Leuven, 2014.
OECD, Low-Performing Students: Why They Fall Behind and How to Help Them Succeed, OECD, Paris, 2016.
OECD, Equations and Inequalities, Making Mathematics Accessible to All, OECD, Paris, 2016.
OECD, Starting Strong IV: Monitoring Quality in Early Childhood Education and Care, OECD, Paris, 2015.
OECD, PISA 2012 Results: Excellence through Equity, Giving Every Student the Chance to Succeed, Volume II, OECD, Paris, 2013.
OECD, Equity and Quality in Education: Supporting Disadvantaged Students and Schools, OECD, Paris, 2012.