3.10. Riktat stöd: särskilda utbildningsbehov och inlärningssvårigheter
Inkludering är både enligt forskningen och EU-politiken avgörande för en god och rättvis utbildning. I artikel 24 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står det att en sammanhållen utbildning ger elever med funktionsnedsättning bäst förutsättningar. För att bättre tillvarata rättigheterna för personer med funktionsnedsättning måste länderna gå över från medicinska modeller, där funktionsnedsättning definieras som ett handikapp, till sociala modeller, där fokus ligger på att möjliggöra inkludering.
Shutterstock.com
Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd ser en inkluderande utbildning som en systeminriktad metod för att tillhandahålla en god utbildning inom det allmänna skolsystemet som uppfyller pedagogiska och sociala lärandebehov för alla elever i skolans närområde. Inkluderingsarbetet bör därför vara inriktat på att bygga upp det allmänna skolsystemets kapacitet att tillgodose elevernas olika behov, snarare än att anslå extra resurser till utvalda (och stämplade) grupper i separata sammanhang.
För att kunna ge elever med funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter effektivt stöd krävs det en skolövergripande strategi. Det innebär bland annat att skolan bör ha ett tydligt fokus på lärande för alla, erkänna olika typer av prestationer (inte bara studieresultat), ha ett effektivt och distribuerat ledarskap, samarbeta med lokalsamhället och låta eleverna och deras familjer vara med och påverka beslut som rör deras eget lärande.
För elever med funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter finns bland annat följande framgångsrika undervisningsmetoder:
- Extra undervisningstid och undervisningsstöd – undervisning i små grupper/individuell handledning och tvålärarsystem (en traditionell ämneslärare arbetar tillsammans med en speciallärare), förlängd skoldag eller termin, samt interaktiva grupper för att ge eleverna mer stöd i klassrummet.
- Flexibla och heterogena elevgrupper, flexibilitet när det gäller hur mycket tid som tillbringas i det vanliga klassrummet och hur klassrumsmiljön organiseras, och ett ökat och mer diversifierat meningsfullt utbyte mellan olika typer av elever.
- Strukturerad undervisning används också för att utnyttja tiden mer effektivt och se till att alla elever förstår vad som förväntas av dem (särskilt effektivt för elever med autismspektrumtillstånd).
- Extra stöd, till exempel handledningi effektiv studieteknik eller möjligheter till mer aktivt lärande (t.ex. samarbetsinriktad problemlösning). Framför allt kooperativt lärande och kamratstöd anses gagna alla elever. Informations- och kommunikationsteknik i klassrummet har också använts för att öka elevernas intresse.
- Förebyggande av alla typer av våld mot och/eller diskriminering av elever med funktionsnedsättning med en gemenskapsbaserad modell för att förebygga konflikter i skolan. Alla elever bör på ett enkelt sätt ha tillgång till förebyggande åtgärder, diagnostik och rådgivning hos psykolog, om möjligt på samma skola.
Läs mer:
Ainscow, M., Special Needs in the Classroom: A Teacher Education Guide, UNESCO Publishing, Paris, 2004.
Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd, Organisation of Provision to Support Inclusive Education: Literature Review, Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd, Bryssel, 2013.
Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd och dess projekt.
Flecha, R., Successful Educational Action for Inclusion and Social Cohesion in Europe, Springer Publishing Company, Heidelberg, New York, Dordrecht, London, 2015.
Molina, S. och Rios, O., ”Including students with disabilities in Learning Communities”, Psychology, Society, & Education, vol. 2, nr 1, 2010, s. 1–11.
Visa mer
