3.9. Mülteciler, göçmenler ve Roman halkı
Barn som har en missgynnad etnisk minoritetsbakgrund är överrepresenterade bland de svaga eleverna i skolan och löper större risk att lämna skolan med högst grundskoleutbildning. Ofta kan sociokulturella faktorer som språkbarriärer, diskriminering eller (förmodat) annat kulturellt kapital också ligga bakom svaga skolresultat. Barn med invandrarbakgrund och romsk bakgrund är ofta kulturellt marginaliserade i utbildningssystemet. Även om det är ont om jämförande uppgifter visar de uppgifter som finns att elever med romsk bakgrund oftare lämnar skolan utan att ha gått ut – eller ens påbörjat – gymnasiet.
Shutterstock.com
Även om uppgifterna om utlandsfödda elever är bristfälliga för vissa EU-länder och därför måste tolkas med försiktighet, löper utlandsfödda elever i genomsnitt dubbelt så hög risk att lämna skolan med högst grundskoleutbildning jämfört med inrikes födda elever. Detta förklaras till stor del av socioekonomisk status men även specifika problem i samband med migration och etnisk minoritetsstatus spelar roll. Invandrarelever som anländer i mitten eller mot slutet av grundskolan kräver störst uppmärksamhet.
Unga elever i olika etniska minoritets- eller invandrargrupper kan ha väldigt olika och mycket kontextspecifika utbildningsbehov. Men eftersom de löper högre risk att få svaga skolresultat och lämna skolan med högst grundskoleutbildning krävs det fortlöpande och riktat stöd. Här rekommenderas en helhetssyn med en blandning av stödåtgärder som kombineras och anpassas till målgruppens särskilda behov. Följande åtgärder bör ingå:
- Pedagogiskt stöd för att få eleverna att gå kvar längre i skolan och förbättra sina skolresultat. Det kan handla omatt göra en inledande bedömning av elevens utbildningsbakgrund och behov, placera eleven i traditionella klasser, följa elevens framsteg och hålla koll på eventuella inlärningssvårigheter. Det kan även handla om att ge eleven mycket stöd på sitt modersmål och i undervisningsspråket, ha mekanismer för att underlätta övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass och mellan olika utbildningsnivåer m.m.
- Socialt och emotionellt stöd, bl.a. för att överbrygga problem och utmaningar kopplade till elevens migrations- eller integrationserfarenhet eller andra personliga problem.
- Föräldrarnas och samhällets medverkan:uppmuntra föräldrarna att delta genom frivilliga hemskolelärare som kan fungera som förbindelselänk och främja ett ökat samarbete mellan hem- och skolmiljö, utbyta god praxis med andra skolor om hur man kan öka föräldrarnas och samhällets medverkan, tillhandahålla detaljerad information om skolsystem och möjligheter till lärande, samt erkänna och tillföra samhällsbaserade kunskapskällor.
- Interkulturell utbildning: skapa ett skolklimat som ser positivt på elevernas invandrar- och etniska minoritetsbakgrund och underlättar kommunikationen mellan elever med hjälp av tvåspråkiga samordnare och brobyggare.
Många elever med invandrarbakgrund kan även behöva riktat språkstöd.
Brobyggare anlitas ofta för att skapa band mellan skolan och elevernas egen migrantgemenskap eller romska gemenskap samt skapa förtroende, förståelse och en närmare relation mellan skolan och elevernas familjer. Detta bidrar till att öka elevernas studiemotivation och se till att de får rätt stöd från föräldrar, skola och lokala myndigheter. I andra kompletterande modeller har man gått ifrån brobyggarmodellen till förmån för en gemenskapsbaserad modell. Föräldrarnas engagemang i barnens skolgång är viktigt för att göra lärandet mer relevant och ställa krav på skolorna att tillhandahålla en god, relevant och meningsfull utbildning.
Läs mer:
Europarådet, The situation of Roma School Mediators and Assistants in Europe, Strasbourg: CE, Strasbourg, 2006.
Europeiska kommissionen, Education and Training Monitor 2015, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.
Europeiska kommissionen, Study on educational support for newly arrived migrant children, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2013.
European Policy Network on the education of children and young people with a migrant background, SIRIUS, webbplats.
Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Education: The situation of Roma in 11 EU Member States, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2014.
OECD, Closing the Gap for Immigrant Students: Policies, Practice and Performance, OECD, Paris, 2010.
OECD, Immigrant Students at School, Easing the Journey towards Integration, Paris: OECD, Paris, 2015.
SIRIUS, Reducing the risk that youth with a migrant background in Europe will leave school early, policydokument, 2015.
Fördjupning:
Baysu, G., K. Phalet och R. Brown, ”Dual Identity as a Two-Edged Sword: Identity Threat and Minority School Performance”, Social Psychology Quarterly, vol. 74, nr 2, 2011, s. 121–143. doi: 10.1177/0190272511407619.
Clycq, N., Nouwen, W. och Vandenbroucke, A., ”Meritocracy, deficit thinking and the invisibility of the system: Discourses on educational success and failure”, British Educational Research Journal, vol. 40, nr 5, 2013, s. 796–819. doi: 10.1002/berj.3109.
Crul, M., Schneider, J. och Lelie, F. (red.), The European Second Generation Compared. Does the Integration Context Matter? (IMISCOE Research), Amsterdam: Amsterdam University Press, Amsterdam, 2012.
Larson, K. A. och Rumberger, R. W., ”ALAS: Achievement for Latinos through academic success”, H. Thorton (red.), Staying in school: A technical report of three dropout prevention projects for middle school students with learning and emotional disabilities, University of Minnesota, Institute on Community Integration, Minneapolis, Minnesota, 1995, s. 1–71.
Nouwen, W. och Clycq, N., ”The Role of Teacher–Pupil Relations in Stereotype Threat Effects in Flemish Secondary Education”, Urban Education, förhandspublicering på internet, 2016, doi: 10.1177/0042085916646627.