Elever kan gå igenom svåra perioder i livet, både socialt och i familjen, eller ha negativa upplevelser i skolan som gör att de kommer in på fel spår. Det är mycket viktigt att tidigt upptäcka eventuella inlärningssvårigheter, socioemotionella problem eller distansering – innan de visar sig i skolk eller olämpligt beteende. Skolorna behöver införa ett system för tidig varning och kontroll i samarbete med familjen. Effektiva rutiner för att fånga upp och hålla koll på elever bör inte ses som en byråkratisk och disciplinär process där skolan endast registrerar och vidtar åtgärder vid skolk eller beteendeproblem, utan bör ses mer som ett stödsystem som varnar vid avvikelser. Eleverna behöver veta att de är betydelsefulla och att skolan bryr sig om dem.
Även om det är viktigt att kontrollera elevernas närvaro och kunskapsutveckling är det även viktigt att se på eleverna och deras situation ur ett bredare perspektiv. För att tidigt upptäcka problem bör skolan utgå från en helhetssyn på individen som även inkluderar sociala, familjerelaterade och emotionella faktorer. Hänsyn bör också tas till hur avgörande livshändelser (inklusive traumatiska händelser) påverkar en ung människas personliga utveckling.
Kontrollen innebär att skolan löpande noterar en rad olika aspekter, bland annat elevernas socioemotionella välbefinnande, känsla av samhörighet i skolan, inlärningsprocesser, skolresultat, närvaro, beteende och annan relevant information. Dessa kognitiva och emotionella processer kan, även om de är svårare att kontrollera, ge ännu tidigare indikationer på minskad motivation i skolan, innan detta visar sig i skolk och beteendeproblem. Allt detta måste inte registreras formellt men det kan göra det lättare att upptäcka förändringar som kan tyda på faktorer som kan hindra elevens utveckling och försämra skolresultaten. Diffusare tecken på socioemotionella problem snappas bäst upp av lärare och stödpersonal när de har en förtroendefull och varm relation med varje elev och ett nära samarbete med elevens familj.
Olika metoder och rutiner kan användas men det är viktigt att man efter att ha konstaterat att en elev befinner sig i riskzonen följer upp detta med snabba och riktade insatser. Det finns tre typer av insatser:
- Allmänt stöd – till alla elever.
- Riktat stöd – till grupper av elever som befinner sig på en medelhög risknivå eller behovsnivå.
- Individuellt stöd – intensiva insatser på en kronisk eller hög risknivå eller behovsnivå.
Vid tecken på problem bör omedelbara åtgärder vidtas genom en övergripande och gemenskapsinriktad stödram för att hjälpa elever att övervinna sina svårigheter och fortsätta sina studier. Specifika insatser måste åtföljas av noggrann kontroll och bedömning. Dessa bedömningar bör omfatta både hårda indikatorer, som skolk, och mjuka indikatorer, som undersökningar av elevernas välbefinnande och känsla av samhörighet i skolan.
Läs mer:
Europeiska kommissionen, Early warning systems in Europe: practice, methods and lessons. Thematic Working Group on Early School Leaving, Bryssel, 2013.
Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice/Cedefop,Tackling Early Leaving from Education and Training in Europe: Strategies, Policies and Measures, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2014.
Juhasz, J., Final report on Crocoos – Cross-sectoral cooperation focused solutions for the prevention of early school leaving project background research, del II, Tempus Public Foundation, Budapest, 2015, s. 3–8.
Nouwen, W., Clycq, N., Braspenningx, M. och Timmerman, C., Cross-case Analyses of School-based Prevention and Intervention Measures, projektrapport 6, projektet RESl.eu, Centre for Migration and Intercultural Studies, University of Antwerp, 2016.
Fördjupning:
Baker, D. och Jansen, J., ”Using groups to reduce elementary school absenteeism”, Social Work in Education, vol. 22, 2000, s. 46–53.
Gresham, F.M., Hunter, K.K., Corwin, E.P. och Fischer, A.J., ”Screening, Assessment, Treatment, and Outcome Evaluation of Behavioral Difficulties in an RTI Model”, Exceptionality: A Special Education Journal, vol. 21, nr 1, 2013, s. 19–33.
Lehr, C. A., Sinclair, M. F. och Christenson, S. L., ”Addressing student engagement and truancy prevention during the elementary years: A replication study of the Check & Connect model”, Journal of Education for Students Placed At Risk, vol. 9, nr 3, 2004, s. 279–301.
Licht, B. G., Gard, T. och Guardino, C., ”Modifying school attendance of special education high school students”, Journal of Educational Research, vol. 84, 1991, s. 368–373.
McCluskey, C. P., Bynum, T. S. och Patchin, J. W., ”Reducing chronic absenteeism: An assessment of an early truancy initiative”, Crime & Delinquency, vol. 50, nr 2, 2004, s. 214–234.
Reinke, W. M., Splett, J. D., Robeson, E. N., Offutt, C. A., ”Combining school and family interventions for the prevention and early intervention of disruptive behavior problems in children: a public health perspective”, Psychology in the Schools, vol. 46, nr 1, 2009, s. 33–43.
Sutphen, R.D., Ford, J.P. och Flaherty, C., ”Truancy interventions: A review of the research literature”, Research on Social Work Practice, vol. 20, 2010, s. 161–171.