3.1. Elevernas välbefinnande
I skolövergripande strategier tas hänsyn till hela skolmiljön. En trygg och omtänksam lärandemiljö bidrar till positiva relationer till och mellan lärare, skolpersonal och elever. Till exempel är det viktigt att den fysiska miljön är trygg, välkomnande och stimulerande och att alla elever får delta i idrott och regelbunden fysisk aktivitet. Skolan kan investera i att erbjuda konflikthantering i gemensamma skolutrymmen för att främja en kultur som präglas av dialog och mångfald. Dessa lärande- och arbetsmiljöfaktorer bidrar till att skapa ett positivt klimat och en samhörighetskänsla för alla elever.
Shutterstock.com
Alla elever – men särskilt elever med inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning eller personliga, sociala eller känslomässiga problem – behöver på ett enkelt sätt kunna komma i kontakt med lärare och andra yrkesgrupper som kan stödja dem i skolarbetet och i deras personliga utveckling. Rådgivare och handledare kan ge eleverna studie- och yrkesvägledning och kultur- och fritidsaktiviteter är viktiga för elevernas sociala och personliga utveckling.
Olika stöd- och rådgivningstjänster som utgår från en helhetssyn på individen kan även omfatta sociala och familjerelaterade tjänster. Hänsyn bör tas till hur avgörande livshändelser (inklusive traumatiska händelser) påverkar en ung människas personliga utveckling. Stödet bör bland annat bestå av emotionellt och psykiskt stöd som tillhandahålls på skolan eller i samarbete med lokala myndigheter och organ. Detta stöd bör vara inriktat på att bygga upp elevens självförtroende, tillit och motivation, och göra det möjligt för ungdomar att se ljusare på sin framtid. Kamratstöd eller mentorer kan också vara effektiva sätt att ge socioemotionellt stöd.
Lärare och annan skolpersonal bör få möjlighet till kompetensutveckling så att de kan hjälpa elever som behöver extra emotionellt stöd. De bör känna till och ha tillgång till kommunikationskanaler för att dela med sig av personlig information om elever och kunna ge dessa elever extra stöd. Personalens emotionella välbefinnande bör också stödjas.
Undersökningar och utvärderingar av skolmiljön bör användas medvetet och systematiskt och involvera all personal och alla elever i skolan. Eleverna bör delta i analys och planering.
Skolorna bör även ha utarbetade strategier mot mobbning. Dessa strategier bör omfatta alla former av mobbning, inklusive nätmobbning, för att säkerställa en trygg miljö och effektivt hantera kränkningar av barnens rättigheter. Det finns omfattande forskning om effektiva metoder för att hantera mobbning och trakasserier i skolan. Samtidigt bör åtgärder för att bekämpa kränkningar och mobbning baseras på skolans egen situation.
Denna utvärdering av åtgärder för att förebygga och bekämpa mobbning bygger på kvalitativa och kvantitativa uppgifter från 39 skolor. De åtta program som undersökts är Farstametoden, Friends, Lions Quest, Olweusprogrammet, SET (social och emotionell träning), Skolkomet, Skolmedling och Stegvis.
Ingen skola använder enbart ett program, utan en kombination av åtgärder och program. Resultaten visade bland annat att olika insatser hade olika effekt för pojkar och flickor. De hade även olika effekt beroende på om mobbningen var social eller fysisk. Ingen enskild insats hade dramatiskt positiva effekter. I stället lyckades skolorna bättre när de arbetade systematiskt och kombinerade olika insatser. I utvärderingen redovisas skolornas erfarenheter av de olika programmen och programmens möjligheter att bidra till minskad mobbning.
Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning, 2011.
Läs mer:
Åttonde europeiska forumet för barnets rättigheter, The Role of Child Protection Systems in Protecting Children from Bullying and Cyberbullying, Bryssel, 17–18 december, 2013.
Farrington, D.P. och Ttofi, M., School-Based Programs to Reduce Bullying and Victimization: A Systematic Review, The Campbell Collaboration, Oslo, 2010.
Nouwen, W., Clycq, N., Braspenningx, M. och Timmerman, C., Cross-case Analyses of School-based Prevention and Intervention Measures, projektrapport 6, projektet RESl.eu, Centre for Migration and Intercultural Studies, University of Antwerp, 2016.
Skolverket, Utvärdering av metoder mot mobbning, rapport 353, Skolverket, Stockholm, 2011.
Unicef, Rights Respecting Schools Award, Unicefs webbplats.
Fördjupning:
Anderson, A. R., Christenson, S. L., Sinclair, M. F. och Lehr, C. A., ”Check and Connect: The importance of relationships for promoting engagement with school”, Journal of School Psychology, vol. 42, 2004, s. 95–113.
Downes, P., ”The neglected shadow: Some European perspectives on emotional supports for early school leaving prevention”, International Journal of Emotional Education, vol. 3, nr 2, 2011, s. 3–39.
Gresham, F. M., ”Evidence-based social skills interventions: Empirical foundations for instructional approaches”, Shinn, M.R. och Walker, H.M. (red.), Interventions for achievement and behavior problems in a three-tier model including RTI., National Association of School Psychologists, Bethesda, Maryland, 2010, s. 337–362.
Scheel, M., Madabhushi, S. och Backhaus, A., ”The academic motivation of at-risk students in a counseling prevention programme”, The Counseling Psychologist, vol. 37, 2009, s. 147–1178.
Sinclair, M. F., Christenson, S. L. och Thurlow, M. L., ”Promoting school completion of urban secondary youth with emotional or behavioral disabilities”, Exceptional Children, vol. 71, nr 4, 2005, s. 465–482.
Skinner, E.A. och Pitzer, J.R., ”Developmental Dynamics of Student Engagement, Coping, and Everyday Resilience”, Christenson, S.L., Reschly, A.L., Wylie, C. (red.),
Handbook of Research on Student Engagement, New York, Springer, 2012, s. 21–44.
White, S. W. och Kelly, F. D., ”The school counselor’s role in school dropout prevention”, Journal of Counseling & Development, vol. 88, 2010, s. 227–235.
