2.3. Lärarnas grundutbildning och fortbildning
Både lärarnas grundutbildning och fortbildning är avgörande för att se till att lärarna förvärvar de kompetenser, färdigheter och kunskaper som de behöver för att kunna hantera många olika klassrumssituationer. Det finns också ett samband mellan lärarnas yrkesskicklighet och tillfredsställelse i arbetet. Detta gäller särskilt lärare som arbetar i mer krävande miljöer, t.ex. skolor där många av eleverna har sämre socioekonomiska och studiemässiga förutsättningar eller där det finns mycket heterogena elevgrupper.
Shutterstock.com
Det är viktigt att alla lärarstuderande och nyblivna lärare i sin grundutbildning har möjlighet att lära sig mer om problematiken kring unga som lämnar skolan med högst grundskoleutbildning och elever med sämre studieförutsättningar för att bl.a. förstå dess art, orsaker och omfattning. Det är viktigt att alla lärare förstår att de har en central roll när det gäller att stödja barnens fortsatta utveckling och lärande och för att känna igen tidiga tecken på inlärningssvårigheter eller bristande intresse. Lärarna måste bl.a. samarbeta effektivt med varandra, med andra yrkesgrupper i och utanför skolan, samt med föräldrar och familjer.
Lärarstuderande bör få möjlighet att känna på hur det är att arbeta med elever med sämre studieförutsättningar och i en mångkulturell miljö. De kan t.ex. praktisera på skolor där många av eleverna lämnar skolan med högst grundskoleutbildning eller har sämre socioekonomiska förutsättningar eller delta i verksamheter med sårbara familjer. Alla nyblivna och nyanställda lärare bör genomgå ett systematiskt introduktionsprogram utifrån sina behov och genomgå utbildning, t.ex. genom en yrkesförening, och få extra stöd av en kvalificerad mentor.
Alla lärare bör uppmuntras att bygga nätverk med andra lärare, experter och forskare för att utbyta information och bygga upp kunskap om hur man kan göra utbildningen mer inkluderande och förhindra att elever lämnar skolan med högst grundskoleutbildning. Både lärarnas grundutbildning och fortbildning hålls levande i en förtroendefull kultur på skolorna. I en förtroendefull miljö kan lärarna agera förändringsagenter. Undervisningen kan utvecklas genom formativ och summativ bedömning. Ett viktigt inslag i lärarnas grundutbildning och fortbildning bör vara att förstå varför elever lämnar skolan med högst grundskoleutbildning, inklusive möjliga riskfaktorer. Fortbildningen bör vara kontextspecifik och anpassas efter elevernas och skolornas specifika behov och mål. Barnens delaktighet bör ha ett tydligt fokus i fortbildningen.
Enligt färska studier uppger lärarna att de har ett måttligt eller stort behov av fortbildning på bland annat följande områden:
- Kompetens att diagnostisera elever i riskzonen.
- Orsaker till och konsekvenser av att unga lämnar skolan med högst grundskoleutbildning.
- Förebyggande, ingripande och kompenserande åtgärder för att hantera problemet med att unga lämnar skolan med högst grundskoleutbildning.
- Samarbete med föräldrar.
- Tvärvetenskaplig undervisning.
- Undervisning i flerspråkiga och mångkulturella miljöer.
- Studie- och yrkesvägledning samt rådgivning av elever.
- Undervisning av elever med särskilda utbildningsbehov.
- Ny teknik på arbetsplatsen, bl.a. i skolan.
- Metoder för individualiserad undervisning och inlärning.
- Klassrumsbaserad forskning, både enskilt och i grupp.
Några av de mest effektiva sätten att bedriva fortbildning som samtidigt stärker samarbetskulturen i skolan är följande:
- Yrkesföreningar och lärarnätverk.
- Kollegialt lärande.
- Kollegial observation.
- (Intern) kompetensutveckling.
- Handledning och coachning bland personal och andra yrkesgrupper.
- Att ge lärarna tid och utrymme för gemensam reflektion och forskning för att hitta sätt att lösa aktuella problem, förbättra lärandet, förbättra skolklimatet och utbyta iakttagelser, erfarenheter och synpunkter.
- Nätkurser eller närutbildning (extern).
- Gemensam forskning för att testa innovativa undervisningsmetoder.
- Databas över undervisningsmetoder för utbyte av kunskap om effektiva metoder.
- Regelbundna lärarutvärderingar.
Läs mer:
Europeiska kommissionen, Strengthening teaching in Europe: New evidence from teachers compiled by Eurydice and CRELL, June 2015, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
Fördjupning:
Bryk, A. S., Schneider, B., ”Trust in Schools: A Core Resource for School Reform”, Creating Caring Schools, vol. 60, nr 6, 2003, s. 40–45.
Carneiro, R., Looney, J., Vincent-Lancrin, S., ”Learning from the Past, Looking to the Future: Issues and agendas in education”, European Journal of Education, vol. 50, nr 4, 2015, s. 524–535. doi: 10.1111/ejed.12158.
Cordingley, P., ”The contribution of research to teachers’ professional learning and development”, Research and Teacher Education: the BERA-RSA Inquiry, British Educational Research Association, RSA Action and Research Centre, Storbritannien.
Day, L., Mozuraityte, N., Redgrave, K., McCoshan, A., Preventing early school leaving in Europe: Lessons learned from second chance education, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2013.
Day, L., Percy-Smith, B., Ruxton, S., McKenna, K., Redgrave, K., Ronicle, J., Young, T., Evaluation of legislation, policy and practice of child participation in the EU: Research summary, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
De Witte, K., Nicaise, I., Lavrijsen, J., Van Landeghem, G., Lamote, C., Van Damme, J., ”The Impact of Institutional Context, Education and Labour Market Policies on Early School Leaving: A comparative analysis of EU countries”, European Journal of Education, vol. 48, nr 3., 2013, s. 331–345. doi/10.1111/ejed.12034/.
Europeiska kommissionen, Utbildningsöversikt 2015, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
Europeiska kommissionen, Schools Policy: A whole school approach to tackling early school leaving, Education & Training 2020, Europeiska kommissionen, Bryssel, 2015.
Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice, The Teaching Profession in Europe: Practices, Perceptions and Policies, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
IBE-UNESCO, Reaching Out to All Learners: a Resource Pack for Supporting Inclusive Education, Training Tools for Curriculum Development, International Bureau of Education, Genève, 2016.
Isac, M.M., Araújo, L., Dinis da Costa, P., Soto Calvo, E., Albergaria-Almeida, P., Teaching practices in primary and secondary schools in Europe: Insights from large-scale assessments in education, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
Nairz-Wirth, E., Feldmann, K., Diexer, B., Handlungsempfehlungen für Lehrende, Schulleitung und Eltern zur erfolgreichen Prävention von Schulabsentismus und Schulabbruch: Aufbruch zu einer neuen Schulkultur, Vienna University of Economics and Business, Wien, 2012.
Nairz-Wirth, E., Feldmann, K., Wendebourg, E., Professionalisierung von Lehrerinnen und Lehrern im Bereich der Prävention und Intervention von Schul- und Ausbildungsabbruch, Vienna University of Economics and Business, Wien, 2012.
Nouwen, W., Clycq, N., Braspenningx, M. och Timmerman, C., Cross-case Analyses of School-based Prevention and Intervention Measures, projektrapport 6, projektet RESl.eu, Centre for Migration and Intercultural Studies, University of Antwerp, 2016.
OECD, TALIS 2013 Results: An international perspective on teaching and learning, OECD, Paris, 2014.
OECD, Supporting Teacher Professionalism: Insights from Talis 2013, OECD, Paris, 2016.
Ryan, L., Lörinc, M., ”Interrogating early school leaving, youth unemployment and NEETS: Understanding local contexts in two English regions”, Educação, Sociedade & Culturas, vol. 45, 2015, s. 33–54.
Stéger, C., ”Review and Analysis of the EU Teacher-related Policies and Activities”, European Journal of Education, vol. 49, nr 3, 2014, s. 332–347. doi:10.1111/ejed.12089.
Valenčič Zuljan, M., Marentič Požarnik, B., ”Induction and Early-career Support of Teachers in Europe”, European Journal of Education, vol. 49, nr 2, 2014, s. 192–205. doi: 10.1111/ejed.12080.