2.1. Lärarnas kunskaper och färdigheter
Lärarens roll blir allt bredare och allt mer krävande. Lärarna förväntas använda många olika metoder, verktyg och strategier och anpassa dem efter elevernas behov. Samtidigt måste de ha de kunskaper och färdigheter som krävs för att skapa en positiv klassrumsmiljö och samarbeta med andra aktörer inom och utanför skolan för att stötta eleverna i tid.
Shutterstock.com
Det finns några specifika nya kunskaper och färdigheter som lärarna förväntas förvärva eller förbättra.
- Lärarna behöver se positivt på fördelarna med att ha en heterogen grupp elever i klassrummet. De behöver kunna välja bland en lång rad undervisningsmetoder och strategier för aktivt lärande (bl.a. forskningsbaserad och projektbaserad undervisning, kollaborativt lärande osv.) för att kunna arbeta effektivt med och anpassa undervisningen så att den passar en heterogen grupp av elever som – trots att de befinner sig i samma lärandemiljö – har olika behov och preferenser.
- Lärarna behöver vara pålästa om den senaste forskningen och evidensbaserade bästa metoder inom sina arbetsområden. Lärare som kontinuerligt fortbildar sig ser också yrkesmässiga utmaningar som en del av lärandet. De tillägnar sig även kunskap och information som de kan dela med andra lärare och använda i sitt dagliga arbete.
- Lärarna behöver använda formativa bedömningsmetoder i undervisning och lärande för att ge eleverna återkoppling och hjälpa dem att uppnå sina lärandemål.
- Lärarna behöver kunskap för att diagnostisera riskfaktorer som får unga att lämna skolan med högst grundskoleutbildning. Det kan bland annat handla om en negativ miljö i skolan och klassrummet, dåliga relationer mellan lärare och elever, negativt inflytande från andra elever, skolk, sjukdom, inlärningssvårigheter osv. Dessutom bör lärarna ha gedigna kunskaper om olika effektiva åtgärder för att förhindra att elever lämnar skolan med högst grundskoleutbildning.
- Lärarna behöver kunna kommunicera effektivt och bygga nära, positiva och förtroendefulla relationer med elever från alla förhållanden. De bör kunna använda lämpliga ledningsstrategier i klassrummet och metoder för att lösa konflikter och förebygga mobbning. De bör också ha den sociala kompetens som krävs för att skapa en positiv miljö i skolan och klassrummet.
- Lärare som har en positiv inställning och kan arbeta i tvärprofessionella team och kollegier är med och utvecklar undervisnings- och lärandemetoder, arbetar för att förhindra att unga lämnar skolan med högst grundskoleutbildning och känner sig ofta mindre isolerade. Skolledare spelar en viktig roll genom att anslå budget, tid och utrymme för kollegialt samarbete, skolutvecklingsprojekt och fortbildning.
- Lärarna bör uppmuntras och stöttas i att vara ledare, förändringsagenter och mentorer i och utanför klassrummet. Ledarskap för lärare kan beskrivas som ett samarbete där lärarna tillsammans utvecklar expertisen och främjar kompetensutveckling för att förbättra sina egna och sina kollegors undervisningsmetoder och skolmiljön. Målet är att få fler elever att stanna kvar i skolan och att förbättra deras resultat.
- Lärarna bör kunna kommunicera effektivt, samarbeta med föräldrarna och få dem att engagera sig i sina barns lärande och utveckling.
- Lärarna bör ha kompetensen, samarbetsviljan och kreativiteten att ta in externa samarbetspartner, däribland lokala arbetsgivare.
- Lärarna behöver ha kunskapen och medvetenheten om elevernas kognitiva, sociala och beteendemässiga utveckling (t.ex. välbefinnande).
Läs mer:
Arbetsdokument från kommissionens avdelningar, SWD(2012) 374 final, Supporting the teaching professions, Europeiska kommissionen, Bryssel, 2012.
Europeiska kommissionen, Strengthening teaching in Europe: New evidence from teachers compiled by Eurydice and CRELL, June 2015, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
Fördjupning:
Carneiro, R., Looney, J., Vincent-Lancrin, S., ”Learning from the Past, Looking to the Future: Issues and agendas in education”, European Journal of Education, vol. 50, nr 4, s. 524–535. doi: 10.1111/ejed.12158.
Day, L., Percy-Smith, B., Ruxton, S., McKenna, K., Redgrave, K., Ronicle, J., Young, T., Evaluation of legislation, policy and practice of child participation in the EU: Research summary, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
Donaldson, G., ”Teacher Education and Curriculum Change in Scotland”, European Journal of Education, vol. 49, nr 2, 2014, s. 178–191. doi: 10.1111/ejed.12077.
Downes, P., ”Developing a Framework and Agenda for Students’ Voices in the School System across Europe: From Diametric to Concentric Relational Spaces for Early School Leaving Prevention”, European Journal of Education, vol. 48, nr 3, 2013, s. 346–362. doi./10.1111/ejed.12035.
Downes, P., Towards a Differentiated, Holistic and Systemic Approach to Parental Involvement in Europe for Early School Leaving Prevention, Europeiska unionen, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Urbact-programmet, Paris, 2014.
Europeiska unionens råd, Rådets slutsatser om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och främja framgång i skolan, Europeiska unionens råd, Bryssel, 2015.
Europeiska kommissionen, Supporting teacher competence development for better learning outcomes, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2013.
Europeiska kommissionen, Education and Training Monitor 2015, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
Europeiska kommissionen, Schools policy: A whole school approach to tackling early school leaving, Education & Training 2020, Europeiska kommissionen, Bryssel, 2015.
Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice, The Teaching Profession in Europe: Practices, Perceptions and Policies, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
IBE-UNESCO, Reaching Out to All Learners: a Resource Pack for Supporting Inclusive Education, Training Tools for Curriculum Development, International Bureau of Education, Genève, 2016.
Isac, M.M., Araújo, L., Dinis da Costa, P., Soto Calvo, E., Albergaria-Almeida, P., Teaching practices in primary and secondary schools in Europe: Insights from large-scale assessments in education, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
Nairz-Wirth, E., Feldmann, K., Diexer, B., Handlungsempfehlungen für Lehrende, Schulleitung und Eltern zur erfolgreichen Prävention von Schulabsentismus und Schulabbruch. Aufbruch zu einer neuen Schulkultur, Vienna University of Economics and Business, Wien, 2012.
Nairz-Wirth, E., Feldmann, K., Wendebourg, E., Professionalisierung von Lehrerinnen und Lehrern im Bereich der Prävention und Intervention von Schul- und Ausbildungsabbruch, Vienna University of Economics and Business, Wien, 2012.
Nouwen, W., Clycq, N., Braspenningx, M. och Timmerman, C., Cross-case Analyses of School-based Prevention and Intervention Measures, projektrapport 6, projektet RESl.eu, Centre for Migration and Intercultural Studies, University of Antwerp, 2016.
OECD, TALIS 2013 Results: An international perspective on teaching and learning, OECD, Paris, 2014.
Ryan, L., Lörinc, M., ”Interrogating early school leaving, youth unemployment and NEETS: Understanding local contexts in two English regions”, Educação, Sociedade & Culturas, vol. 45, 2015, s. 33–54.
Sachs, J., ”Teacher professionalism: Why are we still talking about it?”, Teachers and Teaching, vol. 22, nr 4, 2015, s. 413–425. doi: 10.1080/13540602.2015.1082732.
Schleicher, A., Schools for 21st-Century Learners: Strong Leaders, Confident Teachers, Innovative Approaches, OECD, Paris, 2015.
Valenčič Zuljan, M., Marentič Požarnik, B., ”Induction and Early-career Support of Teachers in Europe”, European Journal of Education, vol. 49, nr 2, 2014, s. 192–205. doi: 10.1111/ejed.12080.
