Sök alla resurser

I detta exempel beskrivs nyskapande metoder på en gymnasieskola i Sverige – Beda Hallbergs gymnasium. Skolan erbjuder en rad olika program som skapar förutsättningar för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhället. Skolan har också som mål att ge eleverna kontinuerligt stöd och minska risken för avhopp genom att arbeta hårt för att minimera skolans stängningstider och sträva mot att hålla skolan öppen under längre lov. Ett hälso- och sjukvårdsteam är också väl representerat och inbegriper kuratorer och psykologiska rådgivare, som finns där för att tillgodose ungdomarnas behov.
Beda Hallbergs gymnasium ligger i Kungsbacka. Skolan slog upp portarna 2013 som en mindre enhet med fokus på den enskilda eleven. För vissa unga vuxna i åldrarna 16–20 år kan den fysiska och sociala miljön i många skolor vara en utmaning och ett hinder för kontinuerligt lärande. Beda Hallberg är öppet för dem som söker en mindre skola där de kan känna sig trygga och bekväma.

Det svenska utbildningssystemet bygger på respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värden, såsom det mänskliga livets okränkbarhet, alla människors lika värde, respekt för individens personliga integritet och jämställdhet. I enlighet med dessa värden finns det ett tydligt fokus på att all utbildning ska vara inkluderande och aktivt förebygga diskriminering och trakasserier i alla former, vilket även omfattar mobbning.

Essunga, a Swedish municipality, transformed the ranking of its schools from the bottom to the top of the national school league tables between 2007 to the top in 2010. Essunga has three elementary schools and one lower secondary school (grades 6-9). With 5,500 citizens, it is one of the smallest municipalities in the country. The increase in levels of achievement is attributed to a research-based approach of inclusive education. For years, the three elementary schools in Essunga had consistently experienced low educational levels. An increasing number of students were refugees or in “family placements”. In 2007, only 76% of students were eligible for upper secondary school and 20% of these were placed in special education classes. These results compelled political and school leaders and school staff to identify targeted measures to address these challenges. The municipality focused on interventions at school and in the local community to prevent school absence and increase attendance.

Med den här rapporten vill man informera och vägleda för planering på kort och medellång sikt för de 10 Urbact – PREVENT-kommunerna och andra kommuner, lokala myndigheter och skolor i Europa när det gäller föräldrarnas engagemang i utbildningen för att förebygga avhopp från skolan. Granskningen bygger på dokument om avhopp från skolan och social inkludering som analyserats av kommissionen och rådet, dialog och regelbundna samrådsprocesser med de 10 kommunerna som deltar i Urbact – PREVENT och man tar även hänsyn till relevant forskning inom området. PREVENT finansieras av EU:s Urbact-program.

Det huvudsakliga syftet med handledningen för romska skolrådgivare/assistenter, som utarbetats av Europarådet är att rikta sig till all personal från den romska befolkningen som arbetar för att förbättra skolförhållandena för de romska barnen. Dokumentet är tänkt att ge personalen omfattande verktyg och praktiska riktlinjer som kan anpassas till olika situationer. I handledningen behandlas skolrådgivares och assistenters roll i arbetet med att förenkla relationerna mellan skolan och den romska befolkningen, mellan lärare och annan skolpersonal och föräldrar till romska barn. Innehållet i handledningen har därför utformats för att underlätta arbetet för romska skolrådgivare och assistenter och minska oönskade effekter genom att tillhandahålla strukturerade aktiviteter varje dag, och genom att lyfta fram rådgivningsaspekter som ofta inte används i praktiken.

Familjeutbildning är en av de framgångsrika utbildningsåtgärderna inom forskningsprojektet Includ-ed. Strategies for inclusion and social cohesion in Europe from education om utbildning som strategi för inkludering och social sammanhållning i Europa (Europeiska kommissionen, sjätte ramprogrammet, 2006–2011).

Interaktiva grupper är en av de framgångsrika utbildningsåtgärderna inom forskningsprojektet INCLUD-ED. I INCLUD-ED analyserades utbildningsstrategier för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social sammanhållning samt strategier för att åtgärda social utestängning med särskild inriktning på sårbara och marginaliserade grupper. Interaktiva grupper används för att förbättra barn och ungdomars utbildning i olika sammanhang. Klassen delas in i små grupper, där varje grupp har stöd av en vuxen. Varje grupp består av fyra eller fem elever med olika kunskapsnivå, kön, kultur, språk och etnicitet. Det här exemplet beskriver en interaktiv grupp och resultatet av arbetet.

I den här monografin analyseras och beskrivs framgångsrika utbildningsåtgärder som är särskilt inriktade på utsatta grupper. Den innehåller konkreta uppgifter som visar goda skolresultat samt synpunkter från barn, lärare och föräldrar om effekten av dessa framgångar. Dessutom finns en analys av förhållandet mellan dessa barns utbildningsresultat och deras inkludering eller utestängning från olika delar i samhället. I den här monografin finns även framgångsrika åtgärder som identifierats genom projektet INCLUD-ED samt jämförbara uppgifter och tydlig teoretisk bakgrund och utveckling. Exempel på sådana åtgärder är interaktiva grupper, utökad lektionstid, läxgrupper, bibliotekshandledning, engagemang från föräldrar och samhälle i utbildningen, familjeutbildning och diskussionsgrupper för litteratur. Samtliga åtgärder har identifierats som framgångsrika utbildningsåtgärder vilket innebär att de bidrar både till effektiv undervisning och till rättvisa. Slutligen ingår även rekommendationer för politik och praxis som även diskuteras.

Diskussionsgrupper för litteratur är en av de framgångsrika utbildningsåtgärder som identifierats i forskningsprojektet INCLUD-ED. Diskussionsgrupperna används för att förbättra barn och ungdomars utbildning i olika sammanhang runtom i världen. Diskussionsgrupperna för litteratur baseras på två delar: Först läser man en klassisk skönlitterär bok (såsom Romeo och Julia, Odysséen, Don Quijote) och sedan diskuterar man betydelser, tolkningar och reflektioner med hjälp av dialog. Barn och deras familjemedlemmar kan delta i diskussionerna. Det här exemplet ger en förståelse för diskussionsgrupper för litteratur och resultatet av sådan verksamhet.