Sök alla resurser

Syftet med projektet ENhancing Teacher REsilience in Europe (ENTREE) är att göra det möjligt för unga europeiska lärare att förbättra sin motståndskraft när det gäller de allt högre kraven i skolmiljöer som snabbt förändras. Projektet påbörjades 2014 och man tillhandahåller olika utbildningsmöjligheter och verktyg för lärare, både online och på plats. Det stöds av ett internationellt expertteam med medlemmar från fem europeiska länder (Tjeckien, Tyskland, Irland, Malta och Portugal) samt Australien. I ENTREE-projektet definieras motståndskraft som processen, förmågan eller resultatet av positiv anpassning och engagemang för regelbunden fortbildning och utveckling under utmanande omständigheter. Lärarna får hjälp med att fokusera på personliga, yrkesmässiga och sociala resurser, att kunna återhämta sig och att trivas både yrkesmässigt och privat, och att känna sig nöjda på jobbet, ha bra självförtroende, välbefinnande och ett oavbrutet engagemang för yrket.

Med den här rapporten vill man informera och vägleda för planering på kort och medellång sikt för de 10 Urbact – PREVENT-kommunerna och andra kommuner, lokala myndigheter och skolor i Europa när det gäller föräldrarnas engagemang i utbildningen för att förebygga avhopp från skolan. Granskningen bygger på dokument om avhopp från skolan och social inkludering som analyserats av kommissionen och rådet, dialog och regelbundna samrådsprocesser med de 10 kommunerna som deltar i Urbact – PREVENT och man tar även hänsyn till relevant forskning inom området. PREVENT finansieras av EU:s Urbact-program.

Det huvudsakliga syftet med handledningen för romska skolrådgivare/assistenter, som utarbetats av Europarådet är att rikta sig till all personal från den romska befolkningen som arbetar för att förbättra skolförhållandena för de romska barnen. Dokumentet är tänkt att ge personalen omfattande verktyg och praktiska riktlinjer som kan anpassas till olika situationer. I handledningen behandlas skolrådgivares och assistenters roll i arbetet med att förenkla relationerna mellan skolan och den romska befolkningen, mellan lärare och annan skolpersonal och föräldrar till romska barn. Innehållet i handledningen har därför utformats för att underlätta arbetet för romska skolrådgivare och assistenter och minska oönskade effekter genom att tillhandahålla strukturerade aktiviteter varje dag, och genom att lyfta fram rådgivningsaspekter som ofta inte används i praktiken.

Familjeutbildning är en av de framgångsrika utbildningsåtgärderna inom forskningsprojektet Includ-ed. Strategies for inclusion and social cohesion in Europe from education om utbildning som strategi för inkludering och social sammanhållning i Europa (Europeiska kommissionen, sjätte ramprogrammet, 2006–2011).

Interaktiva grupper är en av de framgångsrika utbildningsåtgärderna inom forskningsprojektet INCLUD-ED. I INCLUD-ED analyserades utbildningsstrategier för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social sammanhållning samt strategier för att åtgärda social utestängning med särskild inriktning på sårbara och marginaliserade grupper. Interaktiva grupper används för att förbättra barn och ungdomars utbildning i olika sammanhang. Klassen delas in i små grupper, där varje grupp har stöd av en vuxen. Varje grupp består av fyra eller fem elever med olika kunskapsnivå, kön, kultur, språk och etnicitet. Det här exemplet beskriver en interaktiv grupp och resultatet av arbetet.

I den här monografin analyseras och beskrivs framgångsrika utbildningsåtgärder som är särskilt inriktade på utsatta grupper. Den innehåller konkreta uppgifter som visar goda skolresultat samt synpunkter från barn, lärare och föräldrar om effekten av dessa framgångar. Dessutom finns en analys av förhållandet mellan dessa barns utbildningsresultat och deras inkludering eller utestängning från olika delar i samhället. I den här monografin finns även framgångsrika åtgärder som identifierats genom projektet INCLUD-ED samt jämförbara uppgifter och tydlig teoretisk bakgrund och utveckling. Exempel på sådana åtgärder är interaktiva grupper, utökad lektionstid, läxgrupper, bibliotekshandledning, engagemang från föräldrar och samhälle i utbildningen, familjeutbildning och diskussionsgrupper för litteratur. Samtliga åtgärder har identifierats som framgångsrika utbildningsåtgärder vilket innebär att de bidrar både till effektiv undervisning och till rättvisa. Slutligen ingår även rekommendationer för politik och praxis som även diskuteras.

Diskussionsgrupper för litteratur är en av de framgångsrika utbildningsåtgärder som identifierats i forskningsprojektet INCLUD-ED. Diskussionsgrupperna används för att förbättra barn och ungdomars utbildning i olika sammanhang runtom i världen. Diskussionsgrupperna för litteratur baseras på två delar: Först läser man en klassisk skönlitterär bok (såsom Romeo och Julia, Odysséen, Don Quijote) och sedan diskuterar man betydelser, tolkningar och reflektioner med hjälp av dialog. Barn och deras familjemedlemmar kan delta i diskussionerna. Det här exemplet ger en förståelse för diskussionsgrupper för litteratur och resultatet av sådan verksamhet.

Maltesiska initiativ för elevstöd för att förbättra läs- och skrivkunnigheten regleras enligt den nationella strategin för läs- och skrivkunnighet för alla, där man vill samordna befintliga nationella program som har omfattat mer än 8 000 studenter per år. Skolorna kan planera och genomföra sina egna stödprojekt för läs- och skrivkunnighet för de elever och studenter som är i behov av detta. Initiativen finansieras genom olika bidrag, främst från lokala myndigheter.

Kursen är obligatorisk för lärarstudenterna under andra och tredje året och som studerar till lärare på primärnivå vid Maltas universitet. Den har inkluderats i den nya mastersutbildningen för lärare från oktober 2016. Med kursen vill man förbereda studenterna på att undervisa elever med olika bakgrund, genom att ge dem både teoretiska och praktiska kunskaper gällande mångfald. Kursens aktiviteter består främst av två delar: 1. Teoretisk utbildning: Under den första terminen får lärarstudenterna ta del av ämnena mångfald och inkludering samt metoder för hur dessa kan användas i klassrummet. Dessutom får de lära sig att använda enskild utbildningsplanering (genom reflektion över sin egen bakgrund, diskussioner och grupparbeten). 2. Praktisk utbildning: Under den andra terminen när lärarstudenterna genomför sin praktik under sex veckor ska de identifiera en elev som har inlärningsproblem och skapa en enskild utbildningsplanering så att eleven inkluderas i utbildningsprocessen.