4. Föräldramedverkan
Föräldrar och familjer har den mest direkta och bestående inverkan på barnens lärande och utveckling. De är sina barns första lärare och spelar en avgörande roll för sina barns utbildning. En stimulerande hemmiljö som uppmuntrar till lärande och föräldrar som engagerar sig i sina barns skola har stor betydelse för barnens kognitiva, sociala och emotionella utveckling. Att leka med barnen eller läsa för dem från en tidig ålder, hjälpa till med läxor eller hemma diskutera vad som händer i skolan, gå på föräldramöten och delta i andra skolaktiviteter har en positiv och bestående inverkan på barnens motivation att lära, uppmärksamhet, beteende och skolresultat. Föräldrarnas förväntningar på barnens utbildning spelar också en avgörande roll för barnens lärande. Därför är det viktigt att bygga upp ett samarbete mellan hem och skola och att involvera föräldrarna i barnens lärande från en tidig ålder för att förbättra barnens och ungdomarnas utveckling.
Shutterstock.com
Relationen mellan skolor, föräldrar och familjer kan dock vara utmanande. Många föräldrar från missgynnade förhållanden kan, trots att de har höga förväntningar och vill ge sina barn en så bra utbildning som möjligt, ha svårt att engagera sig i barnens skolgång. Det kan bero på att de känner sig obekanta med det aktuella skolsystemet och fjärran från skolkulturen och dess ”språk”. En del kan sakna motivation på grund av egna erfarenheter av misslyckanden i skolan eller känna att de inte har förmågan att stötta sina barn. Föräldrar med invandrarbakgrund kan känna att de saknar språklig kompetens för att kommunicera med skolan, hjälpa sina barn och följa deras framsteg. De kan känna sig avskräckta eftersom de känner ett avstånd mellan sina egna värderingar och sin egen kultur och värdlandets som representeras av skolan. Ensamstående föräldrar eller föräldrar med arbeten med långa arbetsdagar eller oflexibel arbetstid kan också ha svårare att engagera sig i barnens skolgång.
Lärarna kan, å sin sida, uppleva föräldrar som passiva, opportunistiska eller påflugna, eller kan sakna tid och erfarenhet att kommunicera med, nå ut till eller interagera med föräldrar från skilda bakgrunder. De kan vara rädda att föräldramedverkan skulle ta för mycket tid och inkräkta på deras undervisningsplikter. Ibland finns det inte tillräcklig medvetenhet om att lärarnas och skolans kommunikation och samarbete med föräldrarna har stor betydelse för elevernas skolresultat. Lärarna förstår inte heller alltid varför vissa föräldrar är reserverade eller oengagerade och föräldrarnas roll i skolan är inte alltid tydlig.
Ett välfungerande samarbete mellan hem och skola måste bygga på ömsesidig respekt och ömsesidigt erkännande av varandras värderingar, tillgångar och kunskap. Föräldrar och familjer måste, oavsett bakgrund och utbildningsnivå, känna sig välkomna i skolan och bör betraktas som en tillgång. De bör ses och stöttas som medlärare i sina barns lärande från en tidig ålder.
Forskning visar att ett tvärvetenskapligt angreppssätt, som involverar föräldrar, barn, lärare och andra yrkesgrupper, är nyckeln till att lösa beteendeproblem i skolan.
Läs mer:
Claveria, J. V. och Alonso, J. G., ”Why Romà do not like mainstream schools: Voices of a people without territory”, Harvard Educational Review, vol. 73, nr 4, 2003, s. 559–590.
Downes, P., ”Towards a Differentiated, Holistic and Systemic Approach to Parental Involvement in Europe for Early School Leaving Prevention”, rapport som utarbetats för projektet Prevent inom programmet för nätverk för stadsutveckling (Urbact), 2014.
Sheridan, S., Hoo Ryoo, J., Garbacz A., Kunz G., Chumney, F., ”The efficacy of conjoint behavioral consultation on parents and children in the home setting: Results of a randomized controlled trial”, Journal of School Psychology, vol. 51, 2013, s. 717–733.
Visa mer
