Det finns en hel del forskning som visar att det stöd som eleverna får från lärarna är den viktigaste variabeln för elevens intresse för skolan. Detta starka samband konstateras för elevernas sociala, emotionella och beteendemässiga välbefinnande och attityder. Lärarna förväntas i allt högre grad vara facilitatorer för lärande. Genom att motivera, vägleda och kontinuerligt stödja alla elever kan lärarna hjälpa eleverna att ta kontrollen över sitt lärande. Lärarna måste därför utveckla en nära och förtroendefull relation med eleverna och deras föräldrar.

Lärarnas kunskaper och färdigheter är också viktiga. Dessa kan läraren bara få genom en god lärarutbildning. Dessa förutsättningar lägger grunden för en positiv miljö i klassrummet och i skolan. Lärandet blir mer relevant och intressant. Lärarnas välbefinnande kan också öka.
Eftersom lärarna har daglig kontakt med eleverna kan de på ett mycket tidigt stadium upptäcka om eleverna tappar intresset och/eller har inlärningssvårigheter. På så sätt kan de snabbt ta itu med elevens situation. Lärarna kan också hjälpa till att upptäcka faktorer som bidrar till en dålig skolmiljö och områden där det behövs mer stöd från andra yrkesgrupper.
Färsk forskning visar fördelarna med samarbete mellan lärare och andra yrkesgrupper. Lärare som arbetar i skolor med en samarbetskultur som kännetecknas av ömsesidigt stöd mellan lärare och skolledare och en möjlighet för personalen att aktivt vara med och påverka skolans beslut uppger att de är nöjdare med sin arbetssituation. Samarbete bidrar till lärarnas kompetensutveckling och till en skolkultur baserad på gemensamma mål, drivkrafter, ansvar och värderingar.
Lärarna fördjupar sitt yrkesmässiga omdöme med tiden men behöver även fortlöpande tillägna sig nya kunskaper och färdigheter genom fortbildning. Den grundläggande lärarutbildningen kan också behöva uppdateras med nya metoder.
Lärarna kan behöva extra stöd. Det är t.ex. viktigt med handledning för nya lärare, rådgivning och emotionellt stöd, mer tid och utrymme för samarbete och informella utbyten mellan lärare, nätverksbyggande med kollegor på andra skolor och stöd för att hantera stress och konflikter. Detta är särskilt viktigt för lärare som arbetar i mer krävande miljöer, t.ex. skolor med en stor andel missgynnade elever eller med mycket heterogena elevgrupper.
Läs mer:
Europeiska kommissionen, Strengthening teaching in Europe: New evidence from teachers compiled by Eurydice and CRELL, June 2015, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
Europeiska kommissionen/Eacea/Eurydice, The Teaching Profession in Europe: Practices, Perceptions and Policies, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2015.
RESL.eu – Reducing Early School Leaving in Europe, projektrapporter från EU-projekt som finansierats inom sjunde ramprogrammet.
Fördjupning:
Day, L., Mozuraityte, N., Redgrave, K., McCoshan, A., Preventing early school leaving in Europe: Lessons learned from second chance education, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2013.
Europeiska kommissionen, Schools policy: A whole school approach to tackling early school leaving, Education & Training 2020, Europeiska kommissionen, Bryssel, 2015.
McHugh, R., Horner, C., Colditz, J., Wallace, T., ”Bridges and Barriers: Adolescent Perceptions of Student-Teacher Relationships”, Urban Education, vol. 48, nr 1, 2012, s. 9–43. doi:10.1177/0042085912451585.
Nairz-Wirth, E., Feldmann, K., Diexer, B., Handlungsempfehlungen für Lehrende, Schulleitung und Eltern zur erfolgreichen Prävention von Schulabsentismus und Schulabbruch. Aufbruch zu einer neuen Schulkultur, Vienna University of Economics and Business, Wien, 2012.
Nouwen, W., Clycq, N., Braspenningx, M. och Timmerman, C., Cross-case Analyses of School-based Prevention and Intervention Measures, projektrapport 6, projektet RESl.eu, Centre for Migration and Intercultural Studies, University of Antwerp, 2016.